Toni Morrison

Toni Morrison

(2010)
Irudi gehiago
Robert F. Goheen Professor in the Humanities (en) Itzuli

1989 -
Bizitza
Jaiotzako izen-deiturakChloe Ardelia Wofford
JaiotzaLorain (Ohio), 1931ko otsailaren 18a
Herrialdea Ameriketako Estatu Batuak
BizilekuaSyracuse
Lorain (Ohio)
New York
Ohio
Talde etnikoaafro-amerikarra
HeriotzaBronx, 2019ko abuztuaren 5a (88 urte)
Hobiratze lekuaSouth-View Cemetery (en) Itzuli
Heriotza moduaberezko heriotza: pneumonia
Familia
Ezkontidea(k)Harold Morrison (en) Itzuli  (1958 -  1964)
Familia
ikusi
  • Cecilia Rouse (en) Itzuli (errain)
Hezkuntza
HeziketaLorain High School (en) Itzuli 1949)
Howard Unibertsitatea Artean graduatu
Cornell Unibertsitatea Arte-masterra
Hezkuntza-mailaHonorary Doctor of Letters (en) Itzuli
Arte-masterra
Artean graduatua
Hizkuntzakingelesa
Jarduerak
Jarduerakidazlea, eleberrigilea, libretista, unibertsitateko irakaslea, poeta, haur literatura idazlea, audio-liburu kontalaria eta editore-laguntzailea
Enplegatzailea(k)Princetongo Unibertsitatea  (1989 -
Lan nabarmenak
ikusi
  • The Bluest Eye (en) Itzuli
    Sula (en) Itzuli
    Song of Solomon (en) Itzuli
    Maitea
    Tar Baby (en) Itzuli
    Jazz (en) Itzuli
    Paradise (en) Itzuli
    Love (en) Itzuli
    A Mercy (en) Itzuli
    Home (en) Itzuli
    God Help the Child (en) Itzuli
Jasotako sariak
ikusi
  • Literaturako Nobel Saria  (1993)
    Ohorezko Legioko zalduna Ohorezko Legioko zalduna
    Arte eta letren komendadorea Arte eta letren komendadorea
    Norman Mailer Prize  (2009)
    National Humanities Medal National Humanities Medal  (2000)
    The Nichols-Chancellor's Medal  (2013)
    PEN Oakland/Josephine Miles Literary Award  (2013)
    Janet Heidinger Kafka Prize  (1977) : Song of Solomon (en) Itzuli
    American Book Awards  (1988) : Maitea
    Anisfield-Wolf Book Awards  (1988) : Maitea
    Pulitzer Saria Fikzioan  (1988) : Maitea
    Helmerich Saria  (1988)
    Common Wealth Award of Distinguished Service  (1989)
    Jefferson Lecture  (1996)
    NAACP Image Award for Outstanding Literary Work, Fiction  (2004) : Love (en) Itzuli
    Askatasunaren Domina Presidentziala Askatasunaren Domina Presidentziala  (2012)
    Library of Congress Living Legend
    Ohio Women's Hall of Fame  (1982)
    Langston Hughes Medal  (1981)
    New Jersey Ospe-aretoa
    Honorary doctor of the Paris-Sorbonne University
    Honorary doctor of the University of Oxford
    Ginebrako Unibertsitateko honoris causa doktoregoa
    Library of Congress Prize for American Fiction  (2011)
    Carl Sandburg Literary Award  (2010)
    National Book Critics Circle Award for Fiction
    Ivan Sandrof Lifetime Achievement Award
    Audie Award for Narration by the Author
    Coretta Scott King Award
    honorary degree from Spelman College  (1978)
InfluentziakHenry Dumas (en) Itzuli, Zora Neale Hurston, Doris Lessing, James Baldwin, William Faulkner, Virginia Woolf eta Herman Melville
KidetzaAmeriketako Estatu Batuetako Arte eta Letren Akademia
Arteen eta Zientzien Ameriketako Estatu Batuetako Akademia
Alpha Kappa Alpha
Genero artistikoaAfrican American literature (en) Itzuli
Sinesmenak eta ideologia
Erlijioakatolizismoa

tonimorrisonsociety.org
IMDB: nm0607339 iTunes: 156380009 Musicbrainz: 6d1da69e-4274-4e5c-a975-89b2601358ac Songkick: 2354995 Discogs: 3344895 Find a Grave: 201875354 Edit the value on Wikidata
Feminismoa
Joera ezberdinak
  • i
  • e
  • a

Toni Morrison —jaiotza izenez Chloe Anthony Wofford— (Lorain, Ohio, Ameriketako Estatu Batuak, 1931ko otsailaren 18a - New York, 2019ko abuztuaren 5a) ingelesezko eleberrigilea eta argitaratzailea izan zen, afro-amerikar literaturaren sustatzaile nagusietakoa. 1993an, Literaturako Nobel saria lortu zuen. Lanik ezagunenen artean The Bluest Eye. Beloved eta Song of Solomon ditu. Halaber, pentsalari eta ekintzaile feminista ere izan zen.

Howardeko Unibertsitatean eta Cornell Unibertsitatean egin zituen ikasketak. Albanyko eta Princetongo unibertsitateetako irakasle izan zen, eta New Yorkeko argitaletxe bateko zuzendaria.

Biografia

Gurasoak langile xumeak ziren, aitak autoak garbitzen lan egiten zuen eta amak orduka lan egiten zuen etxeetan; lau seme-alaba izan zituzten. Ikasketak Loraingo eskola publikoan egin zituen. Asko irakurtzen zuen eta gogoko egileak zituen Jane Austen eta Leo Tolstoy idazleak. 1949 urtean eskola amaitu zuen eta Ingeles Filologiako unibertsitate ikasketak eta gero Humanitateak hainbat tokitan egin zituen (Howard, Syracuse (New York), Cornell Unibertsitatea, Yale, etab.). 1953 urtean tesi bat defendatu zuen buru-hilketari buruz William Faulkner eta Virginia Woolf idazleengan. Ikasi bitartean, lan egiten zuen hainbat argitaletxeetan ikasketak ordaindu ahal izateko. Argitalpen lanei dagokionez, Muhammad Ali eta Angela Davis afroameikarren autobiografien edizioak bultzatu zituen.[1]. Bitartean, argitaratu gabeko lanak idazten zituen. Lehenengo lana argitaratu zuenean (The Blues Eye, 1970) ia berrogei urte zituen, Random House argitaletxean lan egiten zuen, dibortziatuta zegoen eta bi haur zituen bere kargura.[2].

Idazlanak

Toni Morrisonen liburuek Estatu Batuetako gizartearen egoera aztertzen dute, emakumeena bereziki. Idatzi zuen lehen eleberria The Bluest Eye (1970, "Begirik urdinena") da, begi urdinak izan nahi lituzkeen neskatxa beltz baten istorioa. Ondoren Sula (1973), Song of Solomon (1977, "Solomonen abestia"), Tar baby (1981, "Bikezko haurra"), Maitea (1987, Beloved)[3] eta Jazz (1992) idatzi ditu. Saikera bat ere idatzi zuen: Whitness and the Literary Imagination (1992, "Zuritasuna eta literatura irudimena").

1988an Pulitzer saria irabazi zuen Maitea obragatik, eta Literaturako Nobel Saria 1933an. 1998. urtean argitaratu zuen bere zazpigarren eleberria, Paradise, berriz ere gizakiaren kontraesanak aztertzen dituena, afro-amerikar gizataldearenak bereziki.

Eleberriak

Haur literatura

  • Who's Got Game?: Poppy or the Snake? (2004)
  • Who's Got Game?: The Ant or the Grasshopper (2003)
  • Who's Got Game?: The Lion or the Mouse? (2003)
  • The Book of Mean People (2002)
  • The Big Box (2002)

Istorio laburrak

Antzezlanak

  • Dreaming Emmet (1986)

Ez-fikziozkoak

  • The Origin of Others (2016)
  • Remember:The Journey to School Integration (2004)
  • Playing in the Dark (1993)
  • The Black Book (1974)

Euskaratuak

Sariak

Erreferentziak

  • Artikulu honen edukiaren zati bat Lur hiztegi entziklopedikotik edo Lur entziklopedia tematikotik txertatu zen 2011-12-27 egunean. Egile-eskubideen jabeak, Eusko Jaurlaritzak, hiztegi horiek CC-BY 3.0 lizentziarekin argitaratu ditu, Open Data Euskadi webgunean.
  1. (Frantsesez)Toni Morrison: biographie, actualités et émissions France Culturekanalan [1][Kontsulta data: 2019-05-26]
  2. (Gaztelaniaz)Cousté, Alberto, hoanko lanaren hitzaurrean: Toni Morrison / [itzulpena], Jordi Gubern...[et al.]. — Barcelona : Plaza y Janés, 1996. orr. 11-12
  3. kritiken hemeroteka » Dana emon biar yako. (Noiz kontsultatua: 2019-01-25).

Ikus, gainera

Kanpo estekak

  • (Ingelesez) The Toni Morrison fundazioaren webgunea.
Autoritate kontrola
  • Wikimedia proiektuak
  • Wd Datuak: Q72334
  • Commonscat Multimedia: Toni Morrison / Q72334

  • Wd Datuak: Q72334
  • Commonscat Multimedia: Toni Morrison / Q72334


  • i
  • e
  • a
1901–1925
Sully Prudhomme (1901) • Theodor Mommsen (1902) • Bjørnstjerne Bjørnson (1903) • Frédéric Mistral / José Echegaray (1904) • Henryk Sienkiewicz (1905) • Giosuè Carducci (1906) • Rudyard Kipling (1907) • Rudolf Eucken (1908) • Selma Lagerlöf (1909) • Paul Heyse (1910) • Maurice Maeterlinck (1911) • Gerhart Hauptmann (1912) • Rabindranath Tagore (1913) • Romain Rolland (1915) • Verner von Heidenstam (1916) • Karl Gjellerup / Henrik Pontoppidan (1917) • Carl Spitteler (1919) • Knut Hamsun (1920) • Anatole France (1921) • Jacinto Benavente (1922)• W. B. Yeats (1923) • Władysław Reymont (1924) • George Bernard Shaw (1925)
1926–1950
Grazia Deledda (1926) • Henri Bergson (1927) • Sigrid Undset (1928) • Thomas Mann (1929) • Sinclair Lewis (1930) • Erik Axel Karlfeldt (1931) • John Galsworthy (1932) • Ivan Bunin (1933) • Luigi Pirandello (1934) • Eugene O'Neill (1936) • Roger Martin du Gard (1937) • Pearl S. Buck (1938) • Frans Eemil Sillanpää (1939) • Johannes Vilhelm Jensen (1944) • Gabriela Mistral (1945) • Hermann Hesse (1946) • André Gide (1947) • T. S. Eliot (1948) • William Faulkner (1949) • Bertrand Russell (1950)
1951–1975
Pär Lagerkvist (1951) • François Mauriac (1952) • Winston Churchill (1953) • Ernest Hemingway (1954) • Halldór Laxness (1955) • Juan Ramón Jiménez (1956) • Albert Camus (1957) • Boris Pasternak (1958) • Salvatore Quasimodo (1959) • Saint-John Perse (1960) • Ivo Andritx (1961) • John Steinbeck (1962) • Giorgos Seferis (1963) • Jean-Paul Sartre (sariari uko egin zion) (1964) • Mikhail Xolokhov (1965) • Shmuel Yosef Agnon / Nelly Sachs (1966) • Miguel Ángel Asturias (1967) • Yasunari Kawabata (1968) • Samuel Beckett (1969) • Aleksandr Solzhenitsin (1970) • Pablo Neruda (1971) • Heinrich Böll (1972) • Patrick White (1973) • Eyvind Johnson / Harry Martinson (1974) • Eugenio Montale (1975)
1976–2000
Saul Bellow (1976) • Vicente Aleixandre (1977) • Isaac Bashevis Singer (1978) • Odysseas Elytis (1979) • Czesław Miłosz (1980) • Elias Canetti (1981) • Gabriel García Márquez (1982) • William Golding (1983) • Jaroslav Seifert (1984) • Claude Simon (1985) • Wole Soyinka (1986) • Joseph Brodsky (1987) • Nagib Mahfuz (1988) • Camilo José Cela (1989) • Octavio Paz (1990) • Nadine Gordimer (1991) • Derek Walcott (1992) • Toni Morrison (1993)• Kenzaburō Ōe (1994) • Seamus Heaney (1995) • Wisława Szymborska (1996) • Dario Fo (1997) • José Saramago (1998)• Günter Grass (1999) • Gao Xingjian (2000)
2001–egun
V. S. Naipaul (2001) • Imre Kertész (2002) • J. M. Coetzee (2003) • Elfriede Jelinek (2004) • Harold Pinter (2005)Orhan Pamuk (2006) Doris Lessing (2007) • J. M. G. Le Clézio (2008) • Herta Müller (2009)Mario Vargas Llosa (2010) • Tomas Tranströmer (2011) Mo Yan (2012) • Alice Munro (2013) • Patrick Modiano (2014) • Svetlana Aleksievitx (2015) • Bob Dylan (2016) • Kazuo Ishiguro (2017) • Olga Tokarczuk (2018) • Peter Handke (2019) • Louise Glück (2020) • Abdulrazak Gurnah (2021) • Annie Ernaux (2022) • Jon Fosse (2023)
1: Ez zuten eman