Jaroslav Seifert

Jaroslav Seifert

Irudi gehiago
Bizitza
JaiotzaŽižkov (en) Itzuli eta Praga, 1901eko irailaren 23a
Herrialdea Txekoslovakia
HeriotzaPraga, 1986ko urtarrilaren 10a (84 urte)
Hobiratze lekuaKralupy nad Vltavou
Familia
Ezkontidea(k)Marie Seifertová (en) Itzuli  (1928ko urtarrilaren 19a -
Seme-alabak
ikusi
  • Jaroslav Seifert (en) Itzuli
    Jana Seifertová (en) Itzuli
Hezkuntza
Hizkuntzaktxekiera
Jarduerak
Jarduerakitzultzailea, poeta, kazetaria, saiakeragilea, idazlea, iritzi-kazetaria eta editore-laguntzailea
Lantokia(k)Brno
Jasotako sariak
ikusi
  • Literaturako Nobel Saria  (1984)
    Order of Tomáš Garrigue Masaryk, 1st class Order of Tomáš Garrigue Masaryk, 1st class
    Národní umělec  (1966ko otsailaren 21a, 1967)
    Čestná medaile T. G. Masaryka
KidetzaBavariako Arte Ederren Akademka
Syndikát českých spisovatelů (en) Itzuli
Svaz československých spisovatelů (en) Itzuli
Czech Academy of Science and Art (en) Itzuli
Genero artistikoalirika
Sinesmenak eta ideologia
Alderdi politikoa Social Democracy (en) Itzuli
Txekoslovakiako Alderdi Komunista

Musicbrainz: 2078734f-9f91-4a43-a007-18fd37e16e1a Discogs: 875570 Allmusic: mn0001731047 Find a Grave: 10931637 Edit the value on Wikidata

Jaroslav Seifert (Praga, 1901eko irailaren 23a - Praga, 1986ko urtarrilaren 10a) txekiar poeta eta kazetaria izan zen. Literaturako Nobel Saria irabazi zuen lehen txekiarra izan zen (1984).

1920. urtean aurkeztu zuen lehen poema bilduma, Mesto v slzách (Hiria negarrez), eta komunismoaren aldeko lanak idatzi zituen ondorengo urteetan. Eskema haietatik urrundu zen geroago eta poesia hutsaren aldera jo zuen hurrengo lanetan: Na vlnách T.S.F. (1925, Haririk Gabeko Telegrafoaren uhinen gainetik), Slavík zpivá spatne (1926, Urrentxindorrak gaizki kantatzen du). 1929an alderdi komunista utzi zuen. 1938tik aurrera Txekoslovakiako gertakizunak izan zituen langai. Germaniarren okupazioaz idatzi zuen Zhasnete svetla obran (1938, Argiak itzali) eta Pragako egoeraz idatzi zuen Svetlena odena (1940, Argiz jantzia) poema bilduman. 1945ean Prilba hliny (Buztinazko kaskoa), nazien mendeko Praga deskribatzen duen obra, aurkeztu zuen. Bigarren Mundu Gerraren ondoren kazetaritza lanean jarraitu zuen eta poema liburu ugari eta haurrentzako liburuak idatzi zituen. 1966an Nazioko Poeta izendatu zuten eta 1968an sobietarren inbasioa salatu zuen. 1981. urtean oroitzapen liburu bat argitaratu zuen. 1984an eman zioten Literaturako Nobel Saria.

Erreferentziak

  • Artikulu honen edukiaren zati bat Lur hiztegi entziklopedikotik edo Lur entziklopedia tematikotik txertatu zen 2011/12/27 egunean. Egile-eskubideen jabeak, Eusko Jaurlaritzak, hiztegi horiek CC-BY 3.0 lizentziarekin argitaratu ditu, Open Data Euskadi webgunean.

Kanpo estekak

Autoritate kontrola
  • Wikimedia proiektuak
  • Wd Datuak: Q102483
  • Commonscat Multimedia: Jaroslav Seifert / Q102483

  • Wd Datuak: Q102483
  • Commonscat Multimedia: Jaroslav Seifert / Q102483


  • i
  • e
  • a
1901–1925
Sully Prudhomme (1901) • Theodor Mommsen (1902) • Bjørnstjerne Bjørnson (1903) • Frédéric Mistral / José Echegaray (1904) • Henryk Sienkiewicz (1905) • Giosuè Carducci (1906) • Rudyard Kipling (1907) • Rudolf Eucken (1908) • Selma Lagerlöf (1909) • Paul Heyse (1910) • Maurice Maeterlinck (1911) • Gerhart Hauptmann (1912) • Rabindranath Tagore (1913) • Romain Rolland (1915) • Verner von Heidenstam (1916) • Karl Gjellerup / Henrik Pontoppidan (1917) • Carl Spitteler (1919) • Knut Hamsun (1920) • Anatole France (1921) • Jacinto Benavente (1922)• W. B. Yeats (1923) • Władysław Reymont (1924) • George Bernard Shaw (1925)
1926–1950
Grazia Deledda (1926) • Henri Bergson (1927) • Sigrid Undset (1928) • Thomas Mann (1929) • Sinclair Lewis (1930) • Erik Axel Karlfeldt (1931) • John Galsworthy (1932) • Ivan Bunin (1933) • Luigi Pirandello (1934) • Eugene O'Neill (1936) • Roger Martin du Gard (1937) • Pearl S. Buck (1938) • Frans Eemil Sillanpää (1939) • Johannes Vilhelm Jensen (1944) • Gabriela Mistral (1945) • Hermann Hesse (1946) • André Gide (1947) • T. S. Eliot (1948) • William Faulkner (1949) • Bertrand Russell (1950)
1951–1975
Pär Lagerkvist (1951) • François Mauriac (1952) • Winston Churchill (1953) • Ernest Hemingway (1954) • Halldór Laxness (1955) • Juan Ramón Jiménez (1956) • Albert Camus (1957) • Boris Pasternak (1958) • Salvatore Quasimodo (1959) • Saint-John Perse (1960) • Ivo Andritx (1961) • John Steinbeck (1962) • Giorgos Seferis (1963) • Jean-Paul Sartre (sariari uko egin zion) (1964) • Mikhail Xolokhov (1965) • Shmuel Yosef Agnon / Nelly Sachs (1966) • Miguel Ángel Asturias (1967) • Yasunari Kawabata (1968) • Samuel Beckett (1969) • Aleksandr Solzhenitsin (1970) • Pablo Neruda (1971) • Heinrich Böll (1972) • Patrick White (1973) • Eyvind Johnson / Harry Martinson (1974) • Eugenio Montale (1975)
1976–2000
Saul Bellow (1976) • Vicente Aleixandre (1977) • Isaac Bashevis Singer (1978) • Odysseas Elytis (1979) • Czesław Miłosz (1980) • Elias Canetti (1981) • Gabriel García Márquez (1982) • William Golding (1983) • Jaroslav Seifert (1984) • Claude Simon (1985) • Wole Soyinka (1986) • Joseph Brodsky (1987) • Nagib Mahfuz (1988) • Camilo José Cela (1989) • Octavio Paz (1990) • Nadine Gordimer (1991) • Derek Walcott (1992) • Toni Morrison (1993)• Kenzaburō Ōe (1994) • Seamus Heaney (1995) • Wisława Szymborska (1996) • Dario Fo (1997) • José Saramago (1998)• Günter Grass (1999) • Gao Xingjian (2000)
2001–egun
V. S. Naipaul (2001) • Imre Kertész (2002) • J. M. Coetzee (2003) • Elfriede Jelinek (2004) • Harold Pinter (2005)Orhan Pamuk (2006) Doris Lessing (2007) • J. M. G. Le Clézio (2008) • Herta Müller (2009)Mario Vargas Llosa (2010) • Tomas Tranströmer (2011) Mo Yan (2012) • Alice Munro (2013) • Patrick Modiano (2014) • Svetlana Aleksievitx (2015) • Bob Dylan (2016) • Kazuo Ishiguro (2017) • Olga Tokarczuk (2018) • Peter Handke (2019) • Louise Glück (2020) • Abdulrazak Gurnah (2021) • Annie Ernaux (2022) • Jon Fosse (2023)
1: Ez zuten eman