Ys (mytologi)
- För andra betydelser, se Ys.
| Ys (Is) |
|---|
 La Fuite du roi Gradlon (Kung Gradlons flykt), av Évariste Vital Luminais, 1884 (Musée des beaux-arts de Quimper).
|
Ys (även Is) är en stad i keltisk mytologi. Enligt legenden byggdes den på Bretagnes kust, men sjönk senare i havet.[1] Stadens namn skrivs ibland på bretonska som Kêr-Is ('staden Is') och på franska som Ville d'Ys ('staden Ys').
Flertalet versioner av legenden placerar Ys i Frankrike vid Baie de Douarnenez. Så gott som alla versioner placerar den halvlegendariske kung Gradlon i någon av huvudrollerna i legenden. Kung Gradlon (Gradlon Meur) var kung på 400-talet i Bretagne i kungadömet Cornouaille.
Ys inom fiktion
Den franske tonsättaren Édouard Lalo komponerade 1888 operan Le roi d'Ys över ämnet.[2]
1978–1981 publicerades Alain Deschamps och Claude Auclairs[3] serieroman Bran Ruz i tidningen À Suivre. Historien trycktes i bokform 1981.[4]
1987 lanserades den första versionen i datorrollspelsserien Ys på bolaget Nihon Falcom. Konstruktörer var Masaya Hashimoto och Tomoyoshi Mayazaki.[3]
2006 släppte musikern Joanna Newsom ett album uppkallat efter Ys.
2012 publicerades Philippe Le Guillous roman Génolé ou le silence de l'Aulne, som beskriver några människor i och kring staden Ys (som här beskrivs som en stad under havsytan).[5]
Ys har även varit motiv inom bildkonsten, inklusive i Évariste Vital Luminais La Fuite du roi Gradlon ('Kung Gradlons flykt', 1884). Målningen visar den flyende kung Gradlon, hans förhäxade dotter Dahut och St. Gwendole, vid ett upprört hav.
Referenser
- ^ Guyot, Charles (1979). The Legend of the City of Ys. Massachusetts Press
- ^ ”Édouard Lalo”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/edouard-lalo. Läst 11 november 2019.
- ^ [a b] Déom, Laurent (12 juni 2018). ”Résurgence d'Ys: "Bran Rux" (Alain Deschamps et Claude Auclair), "Ys" (Masaya Hashimoto et Tomoyoshi Mayazaki), "Guénolé ou le Silence de l'Aulne" (Philippe Le Guillou)” (på franska). oic.uqam.ca. http://oic.uqam.ca/fr/communications/resurgence-dys-bran-rux-alain-deschamps-et-claude-auclair-ys-masaya-hashimoto-et. Läst 11 november 2019.
- ^ MAGNERON, Philippe. ”Bran Ruz” (på franska). www.bedetheque.com. https://www.bedetheque.com/serie-387-BD-Bran-Ruz.html. Läst 11 november 2019.
- ^ ”Guénolé ou le silence de l'Aulne” (på franska). Le Telegramme. 25 november 2012. https://www.letelegramme.fr/ig/loisirs/livres/guenole-ou-le-silence-de-l-aulne-25-11-2012-1919244.php. Läst 11 november 2019.
|
