Tjeggelvas

Tjeggelvas
*(Tjieggelvas)*
Insjö
Geografiskt läge
Tjieggelvas utlopp, Gáldaksavon, sett från öster
Land	Sverige
Län	Norrbottens län
Kommun	Arjeplogs kommun
Landskap	Lappland
Socken	Arjeplogs socken
Koordinater
WGS 84	66°37′06″N 17°34′03″Ö / 66.61847°N 17.56744°Ö / 66.61847; 17.56744 (Tjeggelvas)
SWEREF 99 TM	7391187, 613672
Tjeggelvas Topografiska kartan över Tjeggelvas.
Mått
Areal	66,8 km² ^[1]
Höjd	450 m ö.h. ^[2]
Strandlinje	106 km ^[2]
Maxdjup	65 m ^[1]
Flöden
Huvudavrinningsområde	Piteälvens huvudavrinningsområde (13000)
Utflöde	Piteälven
VattendragsID (VDRID)	726267-175635
Status[1]
Ekologisk status	Otillfredsställande
Kemisk status (exkl. kvicksilver)	God
Miljöproblem[2]
Försurning	Nej
Övergödning	Nej
Miljögifter (exkl. kvicksilver)	Nej
Främmande arter	Nej
Flödesförändringar	Ja
Kontinuitetsförändringar	Nej
Morfologiska förändringar	Nej
Källa	VISS (SE738202-158831)
Övrigt
SjöID	738202-158831
ID vattenförekomst	SE738202-158831
Vattenytans ID (VYID)	739228-157808
Vattendistrikt	Vattenmyndigheten Bottenviken (SE1)
Natura 2000	Tjeggelvas (SE0820124)^[3]
Limnisk ekoregion	Norrlands inland, under trädgränsen över högsta kustlinjen
Delavrinningsområde
Delavrinning ID (AROID)	739217-157756
Namn	Utloppet av Tjeggelvas
Areal	183,37 km²
Vattenytor	68,23 km²
Sjöprocent	37,21 %
Ackumulerad areal uppströms	2 420,16 km²
Biflödesordning	1
Utflöde	Piteälven
VattendragsID (VDRID)	726267-175635
Avstånd till havet	255 km
Medelhöjd	506 m ö.h.
Område nedströms	738210-158862
Källor	^[4]^[5]^[6]

Tjeggelvas (aktuell stavning Tjieggelvas) är en sjö i Arjeplogs kommun i Lappland som ingår i Piteälvens huvudavrinningsområde. Sjön är 65 meter djup, har en yta på 66,8 kvadratkilometer och befinner sig 450 meter över havet. Tjeggelvas ligger i Tjeggelvas Natura 2000-område.^[3] Sjön avvattnas av vattendraget Piteälven.

Tjeggelvas är Piteälvens största sjö. Sjön är både under vinter- och sommartid en naturlig transportled mot fjällvärlden. Sjön är 3 mil lång och mycket djup så allt pimpelmete sker på 30-40 meter. Sjön innehåller röding, öring, harr, sik, abborre, lake, gädda, och kröding. Krödingen är en korsning mellan kanadensisk och svensk röding och kan bli så stor som 10–15 kg.

Örnvik ligger vid Tjeggelvas strand, där vägen tar slut och vildmarken vid, en mil norr om polcirkeln. Byn har ett bofast hus och en liten campinganläggning för fiske och jaktturister. Utanför Örnvik ligger klippön Paktesuolo som trots det karga intrycket har en mycket rik flora.

Från Örnvik utgår under vintern en rad skoterleder. Den största upp mot Västerfjäll och vidare mot Miekak och Mavas samt norrut längs Kungsleden mot Kvikkjokk. Söderut mot Vuonatjviken och Jäckvik. Övriga skoterleder från Örnvik är mot Akkapakte, Stenudden, Ballekjaure och Tjatsavagge.

Området kring sjön utgör även ett naturreservat i Arjeplogs kommun i Norrbottens län, även det benämnt Tjeggelvas.

Delavrinningsområde

Tjeggelvas ingår i delavrinningsområde (739217-157756) som SMHI kallar för Utloppet av Tjeggelvas. Medelhöjden är 506 meter över havet och ytan är 183,37 kvadratkilometer. Räknas de 150 avrinningsområdena uppströms in blir den ackumulerade arean 2 420,16 kvadratkilometer. Avrinningsområdets utflöde Piteälven mynnar i havet.^[6] Avrinningsområdet består mestadels av skog (57 procent). Avrinningsområdet har 68,23 kvadratkilometer vattenytor vilket ger det en sjöprocent på 37,2 procent.^[5]

Galleri

Tjieggelvas från sydväst.
Tjieggelvas och orten västerfjäll med Västerfjälls kapell till vänster.
I sjöns västra ända har sjön ett större tillflöde från sjön Falehaure (modern stavning Fálesjávrre). Älven korsas av två hängbroar.

Se även

Lista över insjöar i Arjeplogs kommun

Källor

^ [a b] ”Sjölyftet” (Microsoft Excel). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.11384!Sjolista.xls. Läst 10 december 2012.
^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Vattenytor (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.31148!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/Vy_y_2012_2c.zip. Läst 7 oktober 2012.
^ [a b] ”Naturvårdsverkets sammanställning av Natura 2000-områden” (Esri Shape). Naturvårdsverket. http://gis-services.metria.se/nvfeed/atom/annex1.xml. Läst 7 oktober 2012.
^ ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Ackumulerade delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.22092!svaro_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.20768!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Delavrinningsområden (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.24469!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2012_2.zip. Läst 7 oktober 2012.