Riksdagsledamot

En riksdagsledamot (även kallad riksdagsman eller riksdagskvinna) är i Sverige och Finland en parlamentsledamot, det vill säga en politiker som är ledamot av landets riksdag. Riksdagsledamöternas främsta uppgift är att stifta lagar.

Sverige

Huvudartiklar: Sveriges riksdag och Riksdagsval i Sverige

Sedan 1976 har Sveriges riksdag 349 ledamöter. De väljs vart fjärde år som representanter för sina respektive valkretsar runt om i landet. Sedan representationsreformen 1866 utgår arvoden för arbetet i den svenska riksdagen, och ledamöterna har även särskilda pensionsförmåner och traktamenten.

En riksdagsledamot kan i samband med fällande dom för grova brott i domstol också enligt regeringsformen avsättas från sin post. Detta skedde första gången 1996 och skedde också 2001.^[1]

Finland

Huvudartiklar: Finlands riksdag och Riksdagsval i Finland

Finlands riksdag har 200 ledamöter, vilka vart fjärde år väljs i allmänna, fria, proportionella och hemliga val av myndiga finländska medborgare.

Se även

Parlament

v • r Listor över ledamöter av Sveriges riksdag

Första kammaren	1867 · 1875 · 1879 · 1891 · 1903 · 1908 · 1912 · 1914 · 1917 · 1919 · 1921 · 1922 · 1924 · 1927 · 1929 · 1933 · 1937 · 1939 · 1941 · 1945 · 1949 · 1953 · 1957 · 1959 · 1961 · 1965 · 1969	Sveriges lilla riksvapen

Andra kammaren	1867 · 1873–1875 · 1876–1878 · 1879–1881 · 1882–1884 · 1885–1887 · 1888–1890 · 1891–1893 · 1894–1896 · 1897–1899 · 1900–1902 · 1903–1905 · 1906–1908 · 1909–1911 · 1912–1914 · 1914 · 1915–1917 · 1918–1920 · 1921 · 1922–1924 · 1925–1928 · 1929–1932 · 1933–1936 · 1937–1940 · 1941–1944 · 1945–1948 · 1949–1952 · 1953–1956 · 1957–1958 · 1958–1960 · 1961–1964 · 1965–1968 · 1969–1970

Enkammarriksdagen	1971–1973 · 1974–1976 · 1976–1979 · 1979–1982 · 1982–1985 · 1985–1988 · 1988–1991 · 1991–1994 · 1994–1998 · 1998–2002 · 2002–2006 · 2006–2010 · 2010–2014 · 2014–2018 · 2018–2022 · 2022–2026