Hampus Tullberg

Hampus Tullberg
Född2 november 1796[1]
Nöbbele församling[1], Sverige
Död2 februari 1876 (79 år)
Medborgare iSverige
SysselsättningPräst
BarnHasse W. Tullberg (f. 1844)[2]
SläktingarOtto Fredrik Tullberg (syskon)
Redigera Wikidata

Hampus Kristofer Tullberg, född den 2 november 1796 i Nöbbele socken i Småland, död den 2 februari 1876, var en svensk filolog och präst. Han var bror till orientalisten Otto Fredrik Tullberg och far till bokförläggaren Hasse W. Tullberg.

Tullberg blev student vid Lunds universitet 1816 och var redan då ansedd som skicklig orientalist. Han blev filosofie magister 1820, docent i österländska språk 1822 och adjunkt 1829. Han hade då utarbetat en hebreisk språklära (1826-27; 2:a upplagan 1835), och han utgav sedan en hebreisk textbok (1834; 3:e upplagan 1866), vilken länge användes vid de svenska läroverken. Under de följande åren förestod Tullberg flera gånger professuren i sitt ämne samt utgav bland annat språkläror för de svenska (1836), tyska (1838) och franska språken (1839).

Tullberg hade ända sedan sin första studenttid omfattat radikala åsikter i fråga om svensk rättstavning. Först sedan han 1840 lämnat universitetet för att tillträda som kyrkoherde i Stora och Lilla Slågarp blev han dock i tillfälle ge luft åt sina reformatoriska strävanden. Han utgav nu Översigt av svänska rättskrivningsläran (1841), vilken han utarbetat redan tio år tidigare. I omarbetat och utvidgat skick utkom arbetet ånyo 1862 som Svänsk rättskrivningslära, stödd på vettenskaplig grund. Båda skrifterna gick tämligen spårlöst förbi och hade inget påtagligt inflytande på den rättstavningsrörelse som följde i Sverige under 1800-talets slut. Tullberg satte i sina verk uttalet som rättstavningens högsta lag. Hans förslag omfattade bland annat att ø borde införas som tecken för slutet ö-ljud, ó för slutet o-ljud och så vidare. Det uttal han utgick från var i vissa fall det skånska, till exempel "uttrökka", "mädvetande".

Mot slutet av sitt liv utgav Tullberg Bidrag till etymologiskt lexikon över främmande ord i svenska språket (1868). Sina sista år tillbragte han tjänstledig i Lund, där han 1871 blev jubeldoktor.

Källor

Noter

  1. ^ [a b] Nöbbele kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/VaLA/00285/C/2 (1777-1833), bildid: C0025111_00114, sida 200, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, läst: 31 december 2020.[källa från Wikidata]
  2. ^ Stora Slågarps kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/LLA/13375/C/3 (1830-1858), bildid: C0069303_00042, sida 59, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, läst: 31 december 2020.[källa från Wikidata]
v  r
Svenska orientalister
Herman Almkvist | Tor Andræ | Matthias Asp | Carl Aurivillius | Henric Benzelius | Carl Fredrik Bergstedt | Jakob Jonas Björnståhl | Bengt Magnus Bolméer | Henrik Brenner | Johannes Bureus | Olof Celsius den äldre | Johan Fredrik Sebastian Crusenstolpe | Abraham Konstantin Mouradgea d'Ohsson | Magnus Dublar | Johan Engeström | Peter Forsskål | Jonas Hambraeus | Jonas Fredrik Hesse | Petrus Holm | Bo Holmberg | Bonde Humerus | Achatius Kahl | Sigrid Kahle | Gustaf Knös | Tryggve Kronholm | Carlo Landberg | Gustaf Lillieblad | Henrik Gerhard Lindgren | Arne Melvinger | Axel Moberg | Davoud Monchi-Zadeh | Matthias Norberg | Johan Teodor Nordling | Andreas Norrelius | H.S. Nyberg | Jonas Otter | Claes Ramström | Gösta Rignell | Karl-Erik Rignell | Carl Schultén | Pehr Sjöbring | Johan Gabriel Sparfwenfeldt | Haquin Stridsberg | Anders Svanborg | Esaias Tegnér den yngre | Abraham Thorberg | Johan Adam Tingstadius | Christopher Toll | Carl Johan Tornberg | Hampus Tullberg | Otto Fredrik Tullberg | Bo Utas | Gösta Vitestam | Georg Wallin den yngre | Geo Widengren | Herman Emanuel Yllander | Karl Vilhelm Zetterstéen | Johan David Åkerblad
Auktoritetsdata
VIAF: 59906304ISNI: 0000 0000 5393 6444GND: 120105195Libris XL: 31fhl0gm15tgn92 Katalogiserade verk. Andra katalogiserade bidrag.