Edward Everett Hale

Edward Everett Hale
Edward Everett Hale, 1901.
FöddEdward Everett Hale
3 april 1822[1][2][3]
Boston
Död10 juni 1909[1][2][3] (87 år)
Roxbury, USA
BegravdForest Hills Cemetery[4]
Andra namnFrederic Ingham[5] och J. Thomas Darragh[5]
Medborgare iUSA
Utbildad vidHarvard University
Harvard College
Harvard Divinity School
Boston Latin School
SysselsättningFörfattare[6], teolog[7], kyrklig ämbetsman
Befattning
Kaplan för USA:s senat (1903–)
ArbetsgivareSouth Congregational Church (1856–1899)
MakaEmily Baldwin Perkins
(g. 1852–)
BarnEllen Day Hale (f. 1855)
Edward Everett Hale, Jr. (f. 1863)
Philip Leslie Hale (f. 1865)
Herbert Dudley Hale (f. 1866)[8]
FöräldrarNathan Hale
Sarah Preston Everett Hale[9]
Utmärkelser
American Library Association Honorary Membership (1895)[10]
Fellow of the American Academy of Arts and Sciences
Redigera Wikidata

Edward Everett Hale, född den 3 april 1822 i Boston, död den 10 juni 1909, var en amerikansk författare. Han var brorsons son till Nathan Hale och far till Edward Everett Hale den yngre.

Hale, som var unitarisk präst 1846–56 i Worcester, 1856–99 i Boston, skrev ett stort antal romaner och noveller, bland vilka den patriotiska The man without a country (1863), som manade till trohet mot unionen, Ten times one is ten (1870) och East and west (1892), som skildrar Ohios tidigare historia, vidare memoarerna Memories of a hundred years (1902), biografier över J. K. Lowell (1889), J. E. Clarke (1891) samt en Story of Massachusetts (samma år). Hales Works utgavs 1901. Hale grundlade och redigerade "The Christian examiner" och "Old and new" samt tog livlig del i Chautauquarörelsen.

Källor

Noter

  1. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Edward Everett Hale, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] SNAC, Edward Everett Hale, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Find a Grave, Edward Everett Hale, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Find a Grave, läs online, läst: 8 januari 2022.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 30 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 28 mars 2015, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  8. ^ geni.com.[källa från Wikidata]
  9. ^ Leo van de Pas, Genealogics, 2003, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
  10. ^ läs online, Internet Archive , läst: 17 februari 2024.[källa från Wikidata]

Tryckta källor

Auktoritetsdata
• WorldCat • VIAF: 87904228LCCN: n80126060ISNI: 0000 0000 8119 5735GND: 118719963SUDOC: 058649042BNF: cb127344788 (data)BIBSYS: 6058511NLA: 35162404NKC: xx0053309BNE: XX1300166CiNii: DA0219125XCANTIC: a12170689