Axinit

Axinit
Manganaxinit
KategoriCyklosilikater
GruppAstrofyllit
Strunz klassificering9.BD.20
Kemisk formel(Ca,Fe,Mn)3Al2BO3Si4O12OH eller Ca2(Fe,Mn)Al2BSi4O15(OH)
FärgRödaktigt brun till gul. Blå, violett, grå
FörekomstsättTabellär, kilformade kristaller
KristallstrukturTrikliniskt
SpaltningGod på {100}
BrottConchoidalt
Hårdhet (Mohs)6,0 – 7,5
GlansGlasaktig
Refraktionnα = 1,672-1,693 nβ = 1,677-1,701 nγ = 1,681-1,704
LjusbrytningBiaxial (-)
Dubbelbrytningδ = 0,011
PleokroismStark
TransparensGenomskinlig till opak
StreckfärgVit
Specifik vikt3,18 - 3,37
Referenser[1][2]

Axinit är ett brunt till brun-violett eller rödbrunt mineral med den kemiska sammansättningen (Ca,Fe,Mn)3Al2BO3Si4O12OH eller Ca2(Fe,Mn)Al2BSi4O15(OH) (kalcium-aluminium-bor-silikat). Axinit är pyro- och piezoelektriskt.

Axinitgruppen omfattar:

  • Axinit-(Fe) eller ferroaxinit, Ca2Fe2+Al2BOSi4O15(OH) järnrik, kryddnejlikabrun, brun, plommonblå, pärlgrå[3]
  • Axinit-(Mg) eller magnesioaxinit, Ca2MgAl2BOSi4O15(OH) magnesiumrik, ljusblå till ljusviolett; ljusbrun till ljusrosa[4]
  • Axinit-(Mn) eller manganaxinit, Ca2Mn2+Al2BOSi4O15(OH) manganrik, honungsgul, kryddnejlikabrun, brun till blå[5]
  • Tinzenit (CaFe2+Mn2+)3Al2BOSi4O15(OH) järn – mangan intermediate, gul, brungul-grön[6]

Egenskaper

Axinit hör till det triklina kristallsystemet; spaltningen är god; brottet konkoit (snäckformat); hårdhet 6,5–7; densitet 3,26–3,41. Strecket är vitt; glansen glasig. Brytningsindex 1,68–1,723.

Förekomst

Förekomster av axinit, som är en halvädelsten, finns i Dauphiné, Cornwall, Sachsen, Harz, Sverige och vid Kongsberg i Norge samt på olika ställen i Amerika.[7]

Användning

Axinit används ibland som en ädelsten.[8]

Bildgalleri

  • Kryddnejlikabruna axinitkristaller till 2,3 cm placerade ovanpå matrisen från West Bor-gropen i Dalnegorsk, Ryssland
    Kryddnejlikabruna axinitkristaller till 2,3 cm placerade ovanpå matrisen från West Bor-gropen i Dalnegorsk, Ryssland
  • Kloritiserade bladade kristaller av axinit som bildas på adularia från de schweiziska alperna
    Kloritiserade bladade kristaller av axinit som bildas på adularia från de schweiziska alperna
  • Tinzenit på kalcit, 4,5 × 3,5 × 3 cm. Wessels gruva, Kalahari manganfält, Norra Kapprovinsen, Sydafrika
    Tinzenit på kalcit, 4,5 × 3,5 × 3 cm. Wessels gruva, Kalahari manganfält, Norra Kapprovinsen, Sydafrika
  • Manganaxinit (Axinit-(Mn)), med skarpa böjda kristaller till 4 cm. West Bor Pit vid Dalnegorsk, Ryssland
    Manganaxinit (Axinit-(Mn)), med skarpa böjda kristaller till 4 cm. West Bor Pit vid Dalnegorsk, Ryssland

Se även

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Axinite, 10 januari 2024..

Noter

  1. ^ Axinite Arkiverad November 19, 2008. Mineral Galleries
  2. ^ Axinite. Mindat
  3. ^ Handbook of Mineralogy: Ferroaxinite
  4. ^ Handbook of Mineralogy: Magnesioaxinite
  5. ^ Handbook of Mineralogy: Manganaxinite
  6. ^ Handbook of Mineralogy: Tinzenite
  7. ^ Meyers varulexikon, Forum, 1952
  8. ^ Tables of Gemstone Identification By Roger Dedeyne, Ivo Quintens p.147

Externa länkar

  • Wikimedia Commons har media som rör Axinit.
Auktoritetsdata
NKC: ph849178