1219 Britta
| 1219 Britta | |
 Tredimensionell modell baserad på asteroidens ljuskurva. | |
| Upptäckt | |
|---|---|
| Upptäckare | Max Wolf |
| Upptäcktsplats | Heidelberg |
| Upptäcktsdatum | 6 februari 1932[1] |
| Beteckningar | |
| MPC-beteckning | 1219 Britta |
| Alternativnamn | 1932 CJ, 1947 XG, 1975 FE, A904 SB, A915 BD [2] |
| Uppkallad efter | okänt värde |
| Småplanetskategori | Asteroidbältet |
| Omloppsbana | |
| Epok: 23 maj 2014 | |
| Aphelium | 2,488924290 AU |
| Perihelium | 1,9372480 AU |
| Halv storaxel | 2,213086155 AU |
| Excentricitet | 0,12463958 |
| Siderisk omloppstid | 1202,530 dygn (3,29 år) |
| Medelanomali | 71,97611° |
| Inklination | 4,41369° |
| Longitud för uppstigande nod | 42,55385° |
| Periheliumargument | 23,70203° |
| Fysikaliska data | |
| Diameter | 11,43 km |
| Albedo | 0,2267 |
| Absolut magnitud (H) | 11,8[2] |
1219 Britta är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 6 februari 1932 av den tyske astronomen Max Wolf. Asteroidens preliminära beteckning var 1932 CJ.[3] Bakgrunden till det egennamn asteroiden sedan fick är okänt.[1]
Brittas senaste periheliepassage skedde den 26 april 2020.[Uppdatering behövs] Asteroidens rotationstid har beräknats till 5,58 timmar[2]
Referenser
- ^ [a b] Lutz Schmadel (1992). Dictionary of Minor Planet Names, Volym 1. Springer Verlag, Berlin. sid. 100. ISBN 3-540-00238-3. https://books.google.se/books?id=aeAg1X7afOoC&pg=PA100&dq=1219+Britta&hl=sv&sa=X&ei=_tzNUqzXHoX_ygOV5YCgBQ&ved=0CEAQ6AEwAg#v=onepage&q=1219%20Britta&f=false. Läst 9 maj 2014
- ^ [a b c] ”JPL Small-Body Database Browser – 1219 Britta (1932 CJ)”. Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=1219. Läst 9 maj 2014.
- ^ ”Discovery Circumstances: Numbered Minor Planets (1)-(5000)”. MPC Database. IAU Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/iau/lists/NumberedMPs000001.html. Läst 9 maj 2014.
Externa länkar
- Diagram över omloppsbanan för 1219 Britta från NASA Jet Propulsion Laboratory (JPL)
| |||||||||||
